Bloggen har flyttat!

Ja, inte hela. Det mesta lämnar jag kvar.
Men fortsättningen, den kommer att äga rum i

MIN NYA BLOGG!

Klas på bokmässan i Göteborg

På fredagen 26/9, kl 15.40 läser jag på bokmässan. Scenen är den trivsamma rum för poesi.
En ganska fin presentationen har arrangörena plitat ihop: "Klas Mathiasson - poet och musiker. Gör ljudexperimentella uppläsningar och låter texterna i den aktuella diktdebuten urklippt. cirklar & fyrkanter röra sig mellan lyrik, prosa och ljudpoesi." Ja, så är det nog. Jag brukar dock undvika att kalla mina texter för experimentella. Inte uppläsningarna heller. Uttrycket känns lite slitet. Dessutom experimenterar jag inte; jag vill att mina texter ska vara som de är. Eller blir. Fast då är de kanske experiment ändå. Det kanske inte är så dumt; experiment kan lyckas, misslyckas, eller nåt däremellan. Och det misslyckade experimentet är ju lika mycket experiment som det lyckade. Och faktiskt lika intressant. Vad gick snett liksom? Och en hel del i mina texter går ju snett. Precis som jag vill att de ska. Hm.
Det där gick nog snett. Eller blev det helt rätt. Eller nåt däremellan.
Hur som helst så är ofta andra bättre på att beskriva vad jag pysslar med än vad jag själv är. Stanzaarrangörerna formulerade följande inför uppläsningen i Malmö: "I sin debutdiktsamling urklippt. cirklar och fyrkanter ger han sig ut på undersökningar av det omkringliggande språket från Byggare Bob till A-kasseblanketter vilket han bryter upp, skärskådar och omstrukturerar. Mathiassons konceptuella dikter lämpar sig dessutom ypperligt för scenen." Det där hade jag aldrig fått ihop.
Tjusigast är nog Viktor Johanssons beskrivning av min bok som " ett Glimmande skatbo", och mitt diktskrivande som "ett poetiskt återvinningsarbete".
Oj, det blev visst en liten utvikning. Mitt egentliga syfte med detta inlägg var att informera följande: Jag läser på bokmässan, i rum för poesi, fredag 26/9 kl.15.40. Så. Nu var det gjort. Bra Klas. Tack!

cirklar, inträden & avträden

Satt och bläddrade i Carl Johan Lohmans Bröllops- och begravningsdikter (Lilla serien, Ellerströms). En fin liten volym, med inledning av Tomas Tranströmer.
Det är något sympatiskt med barockdiktarna, med sina ständiga ältanden av död, pina och förgänglighet. Jag faller direkt för inledningsraderna i dikten "Förändring":

Förändring är i allt, vår levnad är en ring,
som vilans medelpunkt ej i sin cirkel finner.

Japp! Så är det. Kunde funkat som motto för min diktsamling.
För övrigt läser jag i Bergstens Den svenska poesins historia om våra kanske två största barockpoeter, som också är varandras motpoler, ärkeskurken Wivallius och den moraliske ämbetsmannen Stiernhielm. Stiernhielm lär ha jämställt den erotiska lusten med "lusten till att gå och göra en annan naturlig gärning". Som oförbätterlig solochvårare såg väl Wivallius en annan potential i erotiken. För honom var sängkammaren ett inträde till fina salonger. För Stiernhielm var den tydligen bara ett avträde. Hm.

Klas bloggar igen

Så där ja. Det var den sommaren. Jag har varit nedkopplad. Eller bortkopplad. I vilket fall som helst ganska avkopplad i en stuga vid havet några veckor.
Det är farligt med lite längre ledighet. Man blir varse att det går att leva ett hyfsat meningsfullt liv utan regelbundet lönearbete. Senaste veckan har jag dock känt att det börjat dra ihop sig. Det stundande återvändandet till vardagen. Särskilt om morgnarna, då en viss ångest slagit till. Rannsakningar! "Jag skriver mitt namn på huden och huden vänder sig bort" eller något liknande har Bernard Noel skrivit. Tror jag.
Den engelske poeten Philip Larkin gillade inte sitt jobb. Han menade dock att det hade en poäng: "Man vaknar och vill skära halsen av sig. Sen går man till jobbet och efter en kvart vill man skära halsen av någon annan. Man är botad." Han var bibliotekarie. Själv jobbar jag som lärare och det är sällan jag vill skära halsen av någon. I alla fall inte av eleverna. Gudskelov! Nä, faktum är att jag trivs alldeles utmärkt med mitt jobb. Och kan knappast tänka mig något bättre. Och ändå den där ångesten...
Nu när vardagen åter träder in i livet ska jag försöka blogga lite mer. Om inte annat så för att slipa min usla prosa. Dessutom öppnar jag och konstnären Per Brunskog snart portarna till en gemensam blogg där vi ämnar publicera verk som inte riktigt passar in någonstans. En mötesplats för mina ljud-text-verk och hans bilder. Mer om detta följer.

Ett personligt avtryck

Fann nedanstående dikt när jag rensade filer på min hårddisk. Den författades för några år sen, då jag läste Kreativt Skrivande vid Växjö universitet och var mitt inne i en intensiv period av klippande i livsstilsmagasin. Några av de andra skribenterna hade svårt att ta till sig mina klippdikter, tyckte att de var opersonliga och eftersökte "något som är Klas fingeravtryck". Eftersom jag är en mycket enkel person, som eftersträvar en så bokstavlig läsning som möjligt, tog jag kritiken på orden och författade dikten "Klas snusiga tumme avtryckt på toalettpapper". Med några års distans finner jag den vara riktigt vacker i sin stumhet.

Litteratur för dödsdömda

Förra sommaren drabbades min farsa av magcancer. Beskedet var tungt, men ett litet hopp tändes när läkarna menade att det kanske skulle gå att skära bort. Farsan åkte ned till Lund och förbereddes för en maratonoperation. Tyvärr blev det inte så. Det var värre än läkarna förutsett, cancern hade spritt sig och för att inte förvärra situationen avbröts operationen på ett tidigt stadie. Det var med andra ord kört.
Jag fick beskedet och tog genast tåget till Lund för att vara nära honom. I väntan på besökstid gick jag in en bokhandel och fick syn på Den fyrbenta kråkan, en tunn samlingsvolym med texter av den ryske författaren Danil Charms, tolkade till svenska av Dmitri Plax. Då jag tidigare läst några texter av Charms i BLM och gillat dessa mycket köpte jag boken.
Jag gick upp till farsan, som bortsett från cancern var en kärnkfrisk sextioåring med stark fysik, och vi pratade en del om livet, döden och så vidare. Sånt som man pratar om med en frisk människa man älskar som just fått en dödsdom. Alltså allt möjligt. Bara lite saktare, och med en och annan suck mellan orden. Han undrade vad för bok jag hade med mig. Jag visade den och när jag lämnade honom honom för kvällen ville han behålla den.
Dagen efter, när jag kom dit, låg han i sängen och skrattade. Han läste högt ur boken, för mig, andra patienter och personal. Ja, vi hade ganska trevligt med Charms cyniska små anteckningar som enligt mig är stor textkonst:

ETT MÖTE

Det var en gång en person som gick till sitt arbete, men på
vägen mötte han en annan person, som just köpt en
polsk limpa och var på väg hem till sitt.
Och det är, egentligen, allt.

Jag tog tillbaka boken i oktober i höstas, då farsan avled.
Den fyrbenta kråkan av Danil Charms, utgiven på det fina lilla förlaget Ramus, rekommenderas till alla dödsdömda. Även de som inte fått någon uttalad tidsbegränsning.
Boken förändrar inte livet, men den är vacker och gör tillvaron lite roligare. Trots allt.

Åt ångest gläd dig

Kanske är det en tvångstanke, men jag trivs med den; jag reser aldrig någonstans utan Eric Hermelins Persiska antologin i väskan eller fickan. Den ligger alltid där, ofta orörd, men ibland tar jag upp den och läser någon tumvers.
Jag älskar Hermelins väldiga projekt. Engagemanget, energin och flödet i översättningarna av sufier och mystiker är underbart maniskt. Hans notoriska noggrannhet. Besattheten som hans texter präglas av måste helt enkelt betyda: Det här är viktigt!
Antagligen är det Sture Dahlström som ligger bakom min fascination för Hermelin. I en av hans romaner, jag kommer inte ihåg vilken, störs huvudpersonens nattsömn ständigt av en galen rumsgranne som dyker upp och reciterar Hermelintexter. Rumsgrannen menar att en yngling måste “inkapslas” i dikter av Hermelin för att kunna klara sig ute i vida världen.
Yngling kan jag nog inte betraktas som längre. Men för säkerhets skull följer Hermelin med vart jag än beger mig. Och då och då tar jag upp den och slår på måfå upp en sida. Ofta hamnar jag på ett uppslag där följande rader av Rumi står att finna:

8. ÅT ÅNGEST GLÄD DIG

Åt ångest gläd dig, åt ångest och förnedring, ty ångest och
förnedring är den repets snara, hvarmed Den Högste
drar Hem dig till Sig.
På denna Väg, på Vägen hem till Gud, går kosan uppåt ideligen
nedåt.
En skatt ditt lidande. Din olycka dess grufva.

Det känns tryggt. Allt som oftast har man något att glädja sig åt.
Om inte annat så åt klarheten i formuleringarna.

Klas i Radio Kronoberg

I förmiddags spendarade jag 40 minuter i en radiostudio tillsammans med programledaren Marina Axelsson. Programmet heter Västergatan och vi småpratar lite runt min bok och min poesi. Så mycket vettigt lyckas jag väl inte kläcka ur mig. Å andra sidan var det länge sen jag gjorde några anspråk på att säga nåt vettigt... Den biten har jag gett upp. Det finns viktigare saker.
Om någon vill höra inslaget så gå in på lyssna igen. Mellan 10.10 och 10.50 måndagen den 16 juni höres jag.

Rapport från nyORDning

NyORDning i Modernistas lokaler i Stockholm var ett mycket trevligt arrangemang. Fina lokaler, god mat, gott vin och ganska stor publik. Och bra uppläsare. Lite dåligt samvete fick jag, då jag inte hade läst de övriga debutanternas böcker. Ja, faktiskt inte en enda. Jag ska dock råda bot på detta. Jag lovar.

Mitt inslag funkade bra. Jag inledde med cirklar, följde upp med "1,2,3" och totalsänkte tempot med leda-dikten. Jag lyckades läsa den extremt sakta. Min bästa läsning av den dikten någonsin.

Ett ihopaklipp!

Ljuddikten ovan är en remix av Rolf Wenanders och Ola Hemströms läsningar av mina dikter. Se blogginlägget tre tolkningar. Då jag fann att Rolfs auktoritära stämma konstraterar Olas mer sinnliga uttal av onomatopoesin på ett spännande sätt beslöt jag mig för att utnyttja detta.

Orden Rolf läser är från en sida i dikten "Hem", vilken i sin tur är en cut up på ett gammalt nummer av Sköna Hem. Olas onomatopoesi är hämtad från dikten "Kniiirrrrrrrk", som alltså består av ord klippta ur barnböcker. Andningen som utgör diktens puls är Olas.

Lyssna och njut!

Sveriges flagga vajar...

... inte direkt stolt, snarare ryckigt och lite nervöst, i min och Per Brunskogs diktvideo "På begäran spelar vi Tango Jalusie" som nu lagom till nationaldagen publicerats på youtube.

Dikten bygger på ett brev jag fick från a-kassan. Jag slog upp varje ord i brevet och byggde en text på de pragmatiska exempel som redovisas i Norstedts svenska ordbok. Brevets rubrik är "Begäran" och som pragmatiskt exempel fann jag "På begäran spelar vi Tango Jalusie". Nästa ord i brevet är "vi". Då jag slog upp "vi" hittade jag exemplet "Vi tänker gifta oss i maj". Jag fann detta intressant och fortsatte med alla ord i brevet. Resultatet blev en ganska lång, fragmentarisk dikt som försöker berätta något men kommer liksom av sig.
Dikten är inläst med talsyntes och rösterna heter Erik och Ingrid. Videon gjorde jag och Per Brunskog en eftermiddag i mitt arbetsrum.

Jag vet inte om det är rätt att kalla texten för dikt. Ett tag var jag inne på att den skulle kallas för thriller men den tanken gav jag upp. Nu tror jag mig dock ha funnit den rätta beteckningen: Nationalepos! Ett nationalepos har jag författat. Eller plockat ihop. Eller vad man ska kalla det.

Tre tolkningar!

På releasefesten presenterade Per Brolléus ett antal framföranden av mina dikter som han och några kollegor spelat in. På ljudklippet ovan finns mina favoriter bland dessa.

Först ut är Rolf Wenander, en allmänt kulturkonservativ rojalist som ofta bär monokol, är expert på kungahuset och djupt engagerad i Rotary. Till vardags arbetar han som journalist på Smålänningen. Rolf läser en sida ur "Hem". Dikten är i sin helhet en ganska lång cut up på Sköna Hem, nr 8/2005.

Dikt två i ljudklippet läses av Ola Hemström. Ola är programledare för det fina programmet Tendens i p1. Kanske har han SR´s skönaste röst. Dikten han läser är från sviten Kniiirrrrrrrk". Orden i sviten är klippta ur barnböcker.

Sista dikten läses av Per Brolleus själv. Per är en populär programledare i Radio Kronoberg och inte så värst intresserad av poesi utan föredrar nog idrott. Strofen han framför är hämtad från dikten "båt" som är en cut up av Båtnytt, nr 2/2005.

Rapport från Stanza

Stanzagiget i Malmö gick hyfsat. Svårt att riktigt släppa loss när scenen är så hög. Man kommer så långt ifrån publiken. Lite grann från ovan liksom. Jag läste "cirklar", "1,2,3", "leda" och "Saker 1". Sen visade jag min och Per Brunskogs diktvideo "På begäran spelar vi Tango Jalusie". Jag avslutade med "Byggare Bob stövlar" som är min favorit i "Byggare Bob-sviten." Jo, ganska bra gick det nog. (Ett exemplar av min bok såldes faktiskt!)

Danske poeten Palle Sigsgaard imponerade. Och Hassan Loo Sattarvandi gjorde en intressant uppläsning ur sin bok Still. Lite kul var det när han kom av sig och urskuldade sig med: "Det är faktiskt inte så lätt, det är inga punkter i den här boken..."
Yeah Hassan. Vi ses nästa onsdag på nyORDning.

Kvällen avslutades på Tempo. Av någon anledning hamnar jag alltid där när jag åker till Malmö.

Rapport från releasefesten

Releasefesten blev en höjdare. 150 personer svettades på ett varmt Ljungbergmuseum. Megafånerna (Jag, Jonas Jansson och Robert Larsson) inledde med dikten “torg” som kvällen till ära fått en musikalisk inramning, ett nyskrivet studsande stycke byggt på en bluestolva i gm. Därefter spelades dikten “cirklar” ifrån bokens cedeskiva. Jag följde upp denna med att läsa och skrika dikten “1,2,3” (Bra bra bra) och viska dikten “leda“. Mitt brorsbarn, John 5 år, frågade tämligen ljudligt sin far: “Pappa, vad är leda?“ mitt under läsningen. Bra fråga! I taktfast kör läste vi sedan “Saker 1” och första akten avslutades med sviten “rundgång” som även den fått instrumentala inslag.

Pausen ägnades åt frisk luft, rökning och öl/vindrickning. Själv satt jag och signerade böcker för glatta livet och kände mig riktigt viktigt.

Andra akten inledde vi med att spela en gammal klas kapelllåt, “Zigenartåg“. Per Brunskogs filmatisering av min dikt “På begäran spelar vi Tango Jalusie” stod som nästa punkt på programmet. Därefter lämnade jag över scenen till p4-profilen Per Brolleus som förstås hade förberett sig och spelat in sina och ett antal kollegers tolkande av mina dikter på skiva. Per mimade igenom sitt framträdande. En mycket märklig performance av Sölve Rydell föjde. Sölve började med att ganska högtravande citera Pär Lagerkvist. Efter diverse djupdykningar i dikter presenterade Sölve en översättning till engelska av dikten “1,2,3”, den där dikten som bara består av orden “bra” och “bara“. Jag fick i uppdrag att läsa dikten med tungspets-r och Brolleus illustrerade “bara” genom att öppna sin skjorta och visa sitt bara bröst, medan Sölve illustrerade ordet “bra” genom att vifta med en BH. Det var ganska kul. Innan vi avslutade framträdandet med “Byggare Bobs stövlar” visades Per Brunskogs filmatisering av “Tuggtuggmannen“.
Natten avslutades på Harrys.

Tack till Per, Per, Per, Anders, Sölve, Pontus, Sandra, mina Megafånkompisar och alla som kom. Tack! Tack! Tack!

Klas på radion 16/6

Livs levande kommer jag att medverka i Radio Kronoberg den 16/6 mellan klockan 10 och 11.Vad programmet heter vet jag ännu inte, men det ska vara ett livsstilsprogram och leds av Marina Axelsson. Livsstil? Ska jag prata om min livsstil?

Megafånerna på berättarfestivalen 14/6

Lördagen den 14/6 framträder Megafånerna (jag, jonas Jansson och Robert Larsson) på Berättarfestivalen i Ljungby. Vårt program är förlagt till Harrys pub & restaurang, kl. 22.00. Entré: Alldeles jättegratis!

Dikter och berättelser varvat med musik.
Jonas, som tycker att mina dikter för stå för det andliga(?) innehållet av programmet, ämnar inrikta sitt berättande runt kroppen, kroppsvätskor och odörer.

Musikvalet blir ganska spännande, tror jag. Vi har plockat fram några gamla rockhits som får ny kontext då vi spränger in dikter i dem.
Välkomna!

Klas i Stockholm 4/6

Den fjärde juni medverkar jag på nyORDning.
Modernista är arrangörer och arrangemanget
äger rum i deras lokaler på Kvarngatan 10.
Klockan 19.00 börjar det. Övriga författare som medverkar är: Helena Granström, Linn Hansén, Elisabeth Hjorth, Jens Liljestrand, Sara Mannheimer, Hassan Loo Sattarvandi, Ida Säll.

Recensioner

Hittills har två recensioner av urklippt. cirklar & fyrkanter publicerats.
Viktor Johansson skriver om min bok under den vackra rubriken "Glimmande skatbo som koncept" i Helsingborgs Dagblad. I Svenska dagbladet rubriceras Magnus Perssons något distanserade recension "Fräscha uppslag i språkfabriken".

Tuggtuggmannen går loss på youtube

Tuggtuggmannen finns nu som diktvideo på youtube.

Tuggtuggmannen såg ljuset som en visuell dikt. Ganska snart blev han även en ljuddikt, inläst av Megafånerna. Och nu har Per Brunskog bakat ihop det hela till en diktvideo. Klicka på videofältet till höger så går han igång.

Klas på Stanza 15/5

Klubb Stanza håller till på inkonst i Malmö. Torsdagen 15/5 kl.20.00-0.00 framträder jag, Hassan Loo Sattarvandi, Ulrika Kärnborg, Amanda Svensson och den danske lyrikdebutanten Palle Sigsgaard. Kvällen går under rubriken "Stanza minns första gången."
I programtexten står för övrigt att "Stanza har denna kväll bjudit in några av vårens mest uppmärksammade debutanter". Hm. Det gäller nog de övriga. Så uppmärksammad är jag väl inte. I alla fall inte i jämförelse med de andra. Men det låter ju ganska bra. Och ett sjuhelsikes diktframträdande tänker jag leverera.

Fest & fyrverkerier!

Kanske inte fyrverkerier, men fest blir det i alla fall den nionde maj, klockan 19.00 på Ljungbergmuseet. Då ska min bok firas rejält. Megafånerna, en musik- och poesigrupp bestående av mig, Jonas Jansson och Robert Larsson framträder. Ett par diktvideos av Per Brunskog visas. Sölve Rydell och Per Brolléus tolkar dikter. Baren är öppen. Museet är också öppet. Fri entré.

UTSLÄPPT!

Min debutbok urklippt. cirklar & fyrkanter är släppt.
Blänkande omslag, 160 sidor och en medföljande cd-skiva med inläsningar gjorda av mig, Robert Larsson, Jonas Jansson och talsynteserna Erik & Ingrid.
Ja, boken är riktigt snygg. Och bra! Tycker jag.
Recensionsdatum är satt till 24 april.

Billigast kommer man nog över den på adlibris.
Ett riktigt billigt exemplar finns dock på bokbörsen.
Intressant! Det går fort att bli begagnad.
Kristian Lundberg säljer sitt gratisex för fyrtiofem spänn.
Jag tror inte han gillade boken.

OEI #33-34-35

Numrets varudeklaration lyder: Tidskrift för nonsens, fiktiva språk, materiella-konceptuella läsningar av barnböcker och Little Magazines. Jag medverkar med "Kniiirrrrrrrk", en svit dikter byggda av onomatopoetiska ord klippta ur barnböcker.

Föraningar

2006 utgav Växjö University Press antologin föraningar. Vi som medverkade studerade kreativt skrivande i Växjö. Mitt bidrag är sviten "Hem", vilken bygger på ord klippta ur Sköna Hem, 8/2004.

Ordinär #3

"Ispel" är en svit dikter vars ord är klippta ur Magdalena Ribbings Nya etikettboken: spelregler för väluppfostrade. Med denna svit medverkar jag i tidskriften Ordinärs tredje nummer. Tidskriften är numera nedlagd.

OEI #28-29-30

"Byggare Bob-sviten" finner man i OEIs feta temanummer rörande Ljudpoesi. Numret utkom 2006. Byggare Bob-dikterna består av onomatopoetiska ord klippta ur Byggare Bob-sagor. Till varje dikt finns en beskrivning av vad som sker i den ursprungliga sagan.

Pequod #35

Mina dikter "Byggare Bobs trumpet", "123", "leda", "På begäran spelar vi tango Jalusie", "Saker 1" och "Saker 2" finner man i Pequod #35, juni 2005.

Tidskriften lever och mår bra. Förlaget Pequod Press ger ut min debutdiktsamling i vår.

Serum #23-24

Ännu ett pappersnummer av Serum hann jag medverka i. I Serum #23-24, vintern 04/05, har jag med en prosalyrisk svit betitlad "Lidhult 85-87 (sprit, våld och sex)".

Serum #20

I den punkiga malmötidskriften Serums eleganta serienummer, #20 2004, medverkar jag med bilddikterna "tuggtuggmannen 1" och "tuggtuggmannen 2".

Tidskriftens vara i pappersformat har upphört. Numera finns tidskriften på nätet i bloggform. De har även upprättat ett stiligt arkiv över tidigare år.

Babel #9-10

I tidskriften (alltså inte teveprogrammet) Babel #9-10, juli 2003, finns mina dikter "Ivilla" och "angående vokalers kön" till allmän beskådan.

Tidskriften verkar vara avsomnad och jag tror att detta var det sista numret.

Ordfront magasin 7-8/2003

Min första publicering i pappersformat var i Ordfront magasin.

Dikterna "Ivilla", "angående vokalers kön" och "kötta mäj" pryder uppslaget nyskrivet.

Numret är det klart mest omskrivna i Ordfronts historia och utlöste den så kallade ordfrontkrisen. Det var dock inte mina dikter som låg till grund för detta, utan ett helt annat inslag.

Så här ser den ut!

Min debutdiktsamling urklippt. cirklar & fyrkanter (Pequod Press) befinner sig just nu på ett tryckeri i Lettland. Om några veckor får den möta offentligheten. För närmre presentation av boken se Svensk Bokhandel.