Kanske är det en tvångstanke, men jag trivs med den; jag reser aldrig någonstans utan Eric Hermelins Persiska antologin i väskan eller fickan. Den ligger alltid där, ofta orörd, men ibland tar jag upp den och läser någon tumvers.
Jag älskar Hermelins väldiga projekt. Engagemanget, energin och flödet i översättningarna av sufier och mystiker är underbart maniskt. Hans notoriska noggrannhet. Besattheten som hans texter präglas av måste helt enkelt betyda: Det här är viktigt!
Antagligen är det Sture Dahlström som ligger bakom min fascination för Hermelin. I en av hans romaner, jag kommer inte ihåg vilken, störs huvudpersonens nattsömn ständigt av en galen rumsgranne som dyker upp och reciterar Hermelintexter. Rumsgrannen menar att en yngling måste “inkapslas” i dikter av Hermelin för att kunna klara sig ute i vida världen.
Yngling kan jag nog inte betraktas som längre. Men för säkerhets skull följer Hermelin med vart jag än beger mig. Och då och då tar jag upp den och slår på måfå upp en sida. Ofta hamnar jag på ett uppslag där följande rader av Rumi står att finna:
Jag älskar Hermelins väldiga projekt. Engagemanget, energin och flödet i översättningarna av sufier och mystiker är underbart maniskt. Hans notoriska noggrannhet. Besattheten som hans texter präglas av måste helt enkelt betyda: Det här är viktigt!
Antagligen är det Sture Dahlström som ligger bakom min fascination för Hermelin. I en av hans romaner, jag kommer inte ihåg vilken, störs huvudpersonens nattsömn ständigt av en galen rumsgranne som dyker upp och reciterar Hermelintexter. Rumsgrannen menar att en yngling måste “inkapslas” i dikter av Hermelin för att kunna klara sig ute i vida världen.
Yngling kan jag nog inte betraktas som längre. Men för säkerhets skull följer Hermelin med vart jag än beger mig. Och då och då tar jag upp den och slår på måfå upp en sida. Ofta hamnar jag på ett uppslag där följande rader av Rumi står att finna:
8. ÅT ÅNGEST GLÄD DIG
Åt ångest gläd dig, åt ångest och förnedring, ty ångest och
förnedring är den repets snara, hvarmed Den Högste
drar Hem dig till Sig.
På denna Väg, på Vägen hem till Gud, går kosan uppåt ideligen
nedåt.
En skatt ditt lidande. Din olycka dess grufva.
Det känns tryggt. Allt som oftast har man något att glädja sig åt.
Om inte annat så åt klarheten i formuleringarna.
Om inte annat så åt klarheten i formuleringarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar